Vilken effekt har dynamisk ståträning på gångförmåga och balans hos barn med neurologiska utvecklingsstörningar?

Detta var precis den fråga som vår kollega Nadine Gallenbach undersökte inom ramen för sitt masterarbete i programmet Neuro-Ortopedi – Disability Management vid University for Continuing Education Krems.

För sin pilotstudie arbetade Nadine med prototypen av vårt nya dynamiska ståstöd trixi.. Den testades av tio barn mellan två och sex år som klassificerades som GMFCS-nivå II till IV. Syftet var att ta reda på om dynamisk ståträning kan ha positiva effekter på gångförmåga, balans och motivation.

Fem dagars träning – och synliga förändringar

Inom ramen för studien identifierades positiva effekter på deltagarnas gångförmåga och balans.

Barnen tränade med det dynamiska ståstödet trixi. i 30 minuter dagligen under en femdagarsperiod. En kontrollgrupp, som också bestod av tio barn, fick sin vanliga behandling under samma period, inklusive fysioterapi och arbetsterapi.

För att göra förändringarna mätbara registrerades olika parametrar: utvalda delar av Pediatric Balance Scale (PBS, moment 5, 7 och 9), 10-meters gångtest (10MWT) samt en visuell analog skala (VAS) för att bedöma barnens motivation. Särskilt tydliga var de positiva förändringarna när det kommer till självständigt sittande, balans och gånghastighet.

Fallbeskrivning M.: Mer stabilitet, mer självständighet

I början av studieveckan kunde M., 3 år, endast sitta i 30 sekunder under uppsikt och var starkt beroende av sina armar för stöd. På fredagen, efter fem träningspass med trixi., kunde hon sitta lika länge i en säker och stabil position. Hennes resultat för självständigt sittande förbättrades därmed från 3 till maximalpoängen 4.

Tydliga framsteg sågs även i stående. På studiens första dag behövde M. fortfarande stöd för att hålla positionen och kunde inte stå i 15 sekunder. I slutet av veckan kunde hon stå självständigt med fötterna ihop i 30 sekunder.

Utvecklingen var ännu tydligare i gång: på måndagen behövde M. 42,89 sekunder för att genomföra 10-meters gångtest med sin bakåtvända rollator. På fredagen klarade hon samma sträcka på 22,8 sekunder – en förbättring på cirka 20 sekunder.

Fallbeskrivning A.: Betydligt snabbare över tio meter

Fyraåriga A. visade också signifikanta framsteg. På måndagen behövde hon 45,54 sekunder för 10-meters gångtestet. Efter fem dagars träning med trixi. genomförde hon testet på fredagen på 16,89 sekunder. Hon kunde alltså minska sin gångtid avsevärt på bara några dagar.

A. genomförde gångtestet med hjälp av sin terapeut, men provade därefter rollatorn malte., som hon nu också har fått tillgång till som hjälpmedel i vardagen. Ytterligare ett steg mot delaktighet och självständighet för flickan.

Fall som dessa visar tydligt vad siffror ofta bara kan förmedla i begränsad utsträckning: för barnen innebär dessa förbättringar ökad stabilitet, mer rörelseerfarenhet och en högre grad av självständighet i vardagen.

Motivation som en viktig träningseffekt

Utöver de mätbara förbättringarna i balans och gångförmåga bedömdes även barnens motivation. Motivationen ökade under veckan i båda grupperna. Hos barnen som tränade med trixi. var denna ökning något större.

Särskilt för barn är motivation en avgörande faktor för framgångsrik träning. När träning inte bara stödjer utveckling utan också gör rörelse rolig, kan den lättare integreras i vardagen och utföras mer regelbundet.

Terapeuter bedömer trixi. mycket positivt

Det dynamiska ståstödet bedömdes också positivt ur ett terapeutiskt perspektiv. På studiens sista dag utvärderades prototypens användbarhet med hjälp av System Usability Scale. trixi. uppnådde ett mycket högt resultat på 88,6. Terapeuterna lyfte särskilt fram möjligheten att använda ståträningen i vardagen samt hur enkelt ståstödet kunde justeras och anpassas.

Dynamisk ståträning med potential

Pilotstudien ger värdefulla indikationer på att dynamisk ståträning med trixi. kan stödja barn med funktionsnedsättningar på ett riktat sätt. Särskilt fallbeskrivningarna av M. och A. visar hur individuella, men ändå tydliga, framstegen kan vara: stabilare sittande, säkrare stående, snabbare gång.

För oss är detta en viktig signal. Hjälpmedel bör göra mer än att bara ge stöd – de ska även möjliggöra utveckling, synliggöra potential och följa barnen på deras väg mot ökad aktivitet och delaktighet.